Tonårsdrömmar – 80-talspodden. Avsnitt 9
I det här avsnittet tar samtalet avstamp i en oväntad men symboliskt laddad händelse: att en tunnelbanevagn i Stockholm fått namnet Noice. Vad säger det egentligen om hur vi omvärderar populärkultur över tid – och om vilka uttryck som till slut räknas som ”kulturarv”?
Foto: SL/Paul Kühlhorn Flera artister fanns på plats vid invigningen av de första 10 namnen på C30-vagnarna. Från vänster: Robert Klasen och Peo Thyrén från bandet Noice, Cherrie, Siw Malmkvist och Titiyo.
Musikjournalisten Fredrik Strage beskriver hur Noice länge varit starkt förknippat med tunnelbanan – både visuellt och tematiskt – och varför just det bandet känns som ett självklart val i Stockholms offentliga rum. Precis som vissa brittiska artister är oskiljaktiga från Londons tunnelbana, har Noice blivit en del av stadens kollektiva minne.
Foto: SL/Paul Kühlhorn Fredrik Strage och Ametist Azordegan gjorde urvalet till namnen på den nya tunnelbanevagnarna. Fredrik Strage är musikjournalist och författare. Han driver även podden Hemma hos Strage och syns regelbundet i morgonsoffan på TV4.
Historikern Björn Lundberg sätter fenomenet i ett längre 1900-talsperspektiv och visar hur samma mönster återkommer gång på gång: ungdomskultur som först uppfattas som stökig, provocerande eller hotfull – för att några decennier senare bli accepterad, nostalgisk och till slut officiellt erkänd. Från debatter om smutslitteratur och dansbanor till dagens diskussioner om hiphop och gangsterrap.
Samtalet rör också vilka urval som görs när offentligheten väljer vad – och vilka – som får ta plats. Strage pekar på hur myndigheter och stora organisationer ofta styrs av värdegrundsfrågor, vilket påverkar vilka samtida artister som anses möjliga att hylla. I det ljuset framstår Noice inte längre som kontroversiella, utan som ofarliga bärare av ett avslutat ungdomsuppror.
Att få sitt namn på en tunnelbanevagn jämförs med andra former av officiell hedran i stadsrummet – som gatunamn, minnesplattor och statyer. Små symboliska handlingar som tillsammans berättar något om vad samtiden anser vara värt att minnas.
Avsnittet berör också varför Noice fortsätter att hitta nya lyssnare. Det handlar inte bara om starka låtar, utan om hela berättelsen runt bandet: framgången, tragedierna, konflikterna och comebacken. En historia som fortsätter fascinera – även för generationer som inte var med när det hände.
Till sist blickar samtalet framåt. Vilka av dagens ifrågasatta uttryck kommer i framtiden att ses som självklara delar av vårt kulturarv? Och vilka debatter kommer framtidens historiker att le åt, med facit i hand?
Ett avsnitt om tid, minne – och om hur tonårsdrömmar ibland tar tunnelbanan rakt in i historien. 🚇✨
Vill ni lyssna på mer Fredrik Strage så lägger jag en länk till hans podd Hemma hos Strage här.
Missat några avsnitt? Du hittar dem här nedanför:
Noice, 80-talet och tonårens frihet – en personlig podd om musik, fandom och uppväxt
Noice: Hasses bror berättar – barndomen, genombrottet och den tuffa tiden bakom kulisserna. 2/2
Noice: Hasses bror berättar – barndomen, genombrottet och den tuffa tiden bakom kulisserna. Del 1/2
80-talsmodet – Glans, kaos och second hand-sanningar
Noice, musiken och 80-talets musikscen – intervju med Stefan Wermelin
Noice, 80-talet & Peo Thyrén – min resa tillbaka till tonårsdrömmarna
Å så lite hemläxa 😉
👉 Tipsa om podden
👉 Betygsätt Tonårsdrömmar på Spotify
👉 Hör av dig med tankar och reaktioner 📩 Pernilla.gillback@icloud.com
👉 Följ @pernillagillback på Instagram för mer 80-tal, podd och berättelser